HD:2001:106
- Ämnesord
- Betalning - Riktande av betalningLånRäntaBorgen - Proprieborgen - Preskription av borgenRättegångsförfarandet - Preklusion - Processledning
- År för fallet
- 2001
- Meddelats
- Diarienummer
- S99/152
- Liggare
- 2129
- Föredragningsdag
A hade låtit bli att betala amorteringar och räntor som förfallit till betalning och som hänförde sig till en skuldebrevskredit. Dessutom hade A överskridit limiten för ett checkkonto med kredit. Sedan banken hade hotat med att säga upp krediterna betalade A 8 000 mark till sitt checkkonto och bestämde att betalningen skulle användas till skuldebrevskrediten.
På de grunder som nämns i Högsta domstolens dom
- beaktades, trots 30 kap. 7 § 1 mom. rättegångsbalken, den preskriptionsinvändning som A gjorde och de nya bevis som A lade fram först i Högsta domstolen
- ansågs det att banken hade haft rätt att använda ett behövligt belopp av amorteringen till betalning för räntor och övertrasseringskostnader av räntenatur som hänförde sig till checkkrediten.
Fråga även om preskription av borgen och om processledning.
HB 9 kap 5 §BorgesF 4 §RB 30 kap 7 § 1 mom